Det gamla vanliga gråa Kalix börjar ta sin form.
Vinterns gråa och trista dagar då ett evigt mörker är det enda som välkomnar mig.
En apatisk vinter med samma rutiner om och om igen.
Att tala om framtidsplaner med Amalia får mig att se fram emot saker.
Att se fram emot slutet här.
Igår ställde jag mig i bostadskö i flertalet storstäder och jag hoppas på a new beginning.
Nya människor, nya kulturer och nya influenser.
Saker som jag mår bra av helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar