Gott folk, jag har en ytterst rolig historia på lager som jag måste få dela med mig av.Igår bestämde jag och Amalia oss för att köra skoter i Korpik-området, det var ju trots allt underbart väder.
Sagt och gjort, vi packar våra grejer, tar på oss hjälmarna och kör iväg.
Jag hade en slags åkmadrass fastspänd på ryggen, jag var i princip korsfäst och Amalia
hade i sin tur en välpackad ryggsäck på sig. Vi hinner känna vinden i håret ca 50m,
då kommer första bakslaget. Vi gräver ner oss djupt i pudersnön med skotern och båda
flyger av den, likt man flyger av en skenande och sparkande tjur.
Vi får börja gräva och håller på med detta i ca 20-30 min innan Amalias far kommer och
hjälper oss arma kvinnor lös. När Ola själv ska köra skotern till spåret så hinner han
med att köra på en sten, vilket ger en effekt liknande om man kör på en ramp, och han
gör därmed ett riktigt coolt stunt-skoter-hopp. Men det där hade han ju planerat!
När vi hade kommit på spåret så skulle vi köra mot skogs, men vi hinner inte långt förrän
Amalia börjar ropa "HOPPA AV!" och jag känner hur skotern åker längre och längre ner i backen,
så självklart hoppar jag av skotern med madrassen på ryggen som plötsligt blev användbar
som ett par vingar.
När jag sedan tagit mig upp på skotern igen och vi kommit in i skogen så fastnar vi självklart igen,
svordomar hägrade och vi började bli riktigt irriterade, men än är det inte slut.
Vi tog oss ytterligare en bit in i skogen när vi fastnade igen. Och där satt vi i 1,5h.
Det började bli mörkt, vi fick lite sällskap av ett par renar som dumförklarade oss och lämnade
oss lika fort som de hade kommit. Vi kämpade och slet och fick tillslut upp skotern.
Efter detta fastnade vi ytterligare 5 gånger. Tillslut så fick Amalia köra sista biten själv och
jag fick pulsa i djupsnön själv i mörkret (läskigt). Men vi överlevde.
När jag räknar ihop de totala gångerna vi fastnade så kommer jag upp i 10 gånger. Och då hade vi knappt kört 1km.
Vi var ute i 4h, varav 3.45h vi satt fast och försökte gräva oss lös. Det var ett jävla före igår och
vi är så invalida av värk i kroppen idag att det förmodligen inte blir så mycket gjort.
Jag vill dessutom påpeka att detta scenario inte inträffade "bara för att vi är tjejer",
utan för att vi körde när det var 1,5m kall pudersnö. Inte det bästa kanske.
Nåväl, om ni någon gång fastnar med skotern så vet ni vilka ni ska ringa!
Här satt vi fast med skotern i 1,5h. Men vi tog ju ändå en fikapaus mitt i allt också.
Jag försöker med min kroppstorlek demonstera hur mycket snö vi har skottat. Dessutom är jag ganska glad eftersom vi kom loss tillslut.
Amalia blev så glad så hon var tvungen att sätta en snöklimp på skallen.
