This is me today

There's a lot going on.

________________________________________________________________________________________________________

Ikväll bjuder Sara på födelsedagsmiddag och jag hoppas att få hacka grönsakerna.

Sedan får jag sällskap av Amalia som tillbringar natten tillsammans med mig i Istiden.

Jag ser fram emot denna kväll. Jag kommer till och med använda det förbjudna ordet nu; fredagsmys.

Hon har blommor i sitt hår

Jag saknar verkligen denna underbara människa.

Vad hade sommaren varit utan dig egentligen?

Jag har spenderat de roligaste dagarna tillsammans med dig, Johanna.

Mer än så behövs inte sägas.

Volume two

Beautiful day

Idag tyckte jag att det var dags för lite frisk luft, med tanke på de gångna soffpotatisdagarna.

Det är underbart att bara kunna ligga i soffan och trycka - men samtidigt så glömmer man det fina där ute.

Så när solen sken in genom persiennerna idag så tog jag med mig Beatrice och Fanny på en promenad.

_____________________________________________________________________________

Ikväll är det dags för veckans andra Activio pass och den här gången tar jag med en handduk!

Med tanke på måndagens pass då jag svettades som jag aldrig gjort förr, så kan det behövas.

Bensvett i all ära, men på dessa pass är det fan allround-svett x10!

Så, nu har jag varit lite äcklig också.

Can't wait to see you again

Hösten 2008.

Vackra solnedgångar finns inte längre. Vi har nu stigit in i ett evigt mörker.

Varje dag går åt till att längta efter den sköna värmande solen - som nu sagt adjö för ett längre tag.

_____________________________________________________________________________________________________

Idag har vi träning med Mikael Johansson, tränare för bl.a. juniorlandslaget. Dags att bli nervös?

När det för en gång skull befinner sig viktiga människor på våra träningar så borde man kanske skärpa till sig.

Men jag vet hur jag själv är. När det väl gäller att prestera inför någon, visa vad man går för,

speciellt när det gäller basket, så brukar det gå åt skogen.

De där sista nerverna lossnar inte och skotten går utanför korgen.

Samtidigt så är inte denna träning livsavgörande på något sätt, men det vore ju ändå kul att visa dem

att vi faktiskt kan spela bra basket - bara vi vill.

My promise to God

Ur arkivet.

Och så här såg jag ut när jag konfirmerade mig 2006. Blott 14 år, inne på det 15e.

En misslyckad frisyr på utväxt och en tveksam blick i ögonen.

Det är väl så det är att vara 14?

Katthund / What did you say again?

Har vi en katt eller har vi en hund?

Det är faktiskt inte så ovanligt att hitta Fanny sittandes på fönsterbrädan.

Hon älskar fisk... och där tog likheterna slut.

______________________________________________________________________________________________________

Idag har jag sett på Dr Åsa och det är ett så otroligt intressant program!

Jag ska också bli en snygg läkare med mitt egna tv-program.

Nu gäller det bara att peppa igång sig inför kvällens spinningpass.

Jag har inte varit på spinning på hur länge som helst!

Det är ju ta mig tusan tre år sedan sist. Jag klassar mig själv som nybörjare, igen!

Men jag har ingenting emot sådant, det är bara kul att börja om.

Dessutom är det ju inte vanlig spinning utan så kallad Activio - med pulsklocka.

Jag som knappt kan ta pulsen på mig själv! Vi får se hur detta slutar.

Exhausted!

Många timmar har nu spenderats framför datorn och framför dokumentet Miljöpolitik - Inlämningsuppg.

Vilken lättnad att vara klar med denna otroligt tids- och hjärnkrävande uppgift.

Frågan är ju hur jag i hela friden ska ha några hjärnceller kvar till imorgon - det fruktade högskoleprovet.

Nu är det dags att bege sig mot SportCity för träning och sedan blir det

högskolevaka (högskolemys) hos Gabbi. Trevligt trevligt.

Lördagen består av the big burden, sedan lite avslappning på relaxen tillsammans

med onyktra människor, sedan pizzamys hos Sara som fyller år.

Söndag är likamed matchdag och jag har nog aldrig haft en sådan fullspäckad helg som denna.

From the archive

Denna veckas bild ur arkivet; (2007-05-25) Fyra vänner ovetandes om deras öden (i Maries säng).

Har vi förändrats någonting?

Lit a candle and feel

Ljusen runt om i rummet är tända.

Jag har för ett tag sedan avslutat en harmoniskt - ensam - frukost.

Nu sitter jag här med rynkor i pannan och funderar.

Miljöpolitik.

Ett oändligt ämne, likt universum.

Vad finns att säga?

Vad finns att ge?

Vad tycker jag?

Finns det någonting att tycka,

eller är allting redan bestämt?

Två sidor av mina tankar kring ämnet.

Minst två sidor.

Det finns så mycket att tänka

och så lite att välja ut.

Det finns inget slut på detta.

Vad anser jag egentligen?

Oändligt.

My favourite chinese picture

Jag älskar denna bild. Så mycket kultur, oförståelse och så mycket rädsla på samma gång.

Den stora frågan är ju vad handen med risskålen gör där.

Silhouette

Rönnviken 2009.

Idag längtar jag tillbaka till sommarens varma kvällar i Storön.

De fruktansvärt irriterande myggen som biter mig på vristen, de vackra färgerna, jordgubbar med grädde,

en tupplur på en filt, en cykeltur med familjen, kvällspromenad med Fanny, doften av hästhage och knarret under fötterna när man går på grus.

Men trots allt så tänder jag mina ljus och myser i detta eviga höstmörkret - med lättnad.

Segt gånger tio

Måndagar.
Sju oändligt långa timmar i skolan.
Man är seg.
Seg i huvudet, seg i kroppen.
När man kommer hem - ännu segare.
Historieboken plockas fram.
Försöker få in en del fakta om antiken.
Men allting kommer liksom inte ända vägen fram.
Det är så segt att det fastnar någonstans i den sega kroppen.
Historia som annars brukar vara så intressant är just nu bara väldigt segt.
Jag är seg.
Tiden går segt.

Dessa (sega) måndagar.

With love

Just nu skulle jag helst av allt vilja sitta tillsammans med mina favorittjejer i jägargatans hårda soffor.

Helst med en tekopp i handen. Vanilj. Kanske en bit Dark Raspberry också.

Eller kanske en liten stund ute på balkongen med en filt omkring sig.

Varför inte en skrattattack med Johanna på labbet?

Vore inte helt fel med en svettig dans på Strand och en drink med Annika.

Vilken tur att jag snart får träffa mina favoriter igen. Jag saknar er verkligen ♥

Summary - Saturday

• Ikväll har jag intagit älgfärsbiffar med soltorkade tomater. Den kulturkrocken (Norrbotten/Italien) var en riktig höjdare.

• Jag har gjort fem historieuppgifter idag och det återstår bara.. hm få se.. 26!

• Uppvärmningsskivan till morgondagens match är bränd. Jag säger bara en sak; DARIN!

• Känner mig oerhört taggad inför matchen och jag är riktigt sugen på en vinst.

• Jag tänkte nu samla ihop lite vuxenpoäng och se på Här är ditt liv tillsammans med mamma. Kan man göra något annat än älska Ingvar Oldsberg? Och då är jag ironisk.

• Jag har funnit en ny kärlek i författarinnan Joyce Carol Oates.

Avslutningsvis så vill jag gärna lägga upp en bild från arkivet som jag gillar.

Retro hair cut?

Och så här hade jag sett ut med kort frisyr.

Endorfiner

Jag mår verkligen bra av att träna.

Av att ta ut mig så där mycket så man är på gränsen till att ramla ihop, förstår ni?

Det må vara riktigt jobbigt och man vill bara därifrån när man gör de där jävla tricepshävningarna.

Men sen när man kommer hem från träningen och reflekterar lite över den,

så blir jag väldigt stolt över mig själv att jag ändå pressade mig till att göra de där sista fyra hävningarna.

Det är sådana saker som bygger upp mitt självförtroende.

Att känna att jag efter varje pass blivit starkare och kan öka vikterna nästa pass.

Att veta att jag säger emot hjärnan (som vill att jag skulle sluta med benböjen - "du orkar inte") och istället gå ännu djupare ner.

Jag tycker faktiskt om att att pinas dagen efter då rumpan värker från utfallen.

Är det bara jag som tycker om den känslan?

The sweetest thing

Jag letade fram bilder från när jag fotade Beatrice i studion.

Nu när jag kollade igenom bilderna ordentligt så hittade jag väldigt många guldklimpar - precis som denna.

Beskär man bilden på rätt sätt så kan man verkligen få fram en underbar bild.

Denna bild tycker jag mest om för att den är genom(socker)söt.

And yes, she's also smiling with her eyes.

Lovely China / I miss all this

Jag saknar detta; gemenskapen med klassen, nya människor, att åka buss i hur många timmar som helst,

de rostade jordnötterna, frukosten på TCM, chipsen med fisksmak, varma koppen varje morgon, risgröten, de söta barnen,

apotekets irriterande sång (internt), Tinas dåliga engelska, Mats artikulering, marknaden, de flådda djuren på gatan,

mandarinerna, OREOS, glassen gjord av ärtor, de jobbiga kinesiska sångerna, dansen och t.o.m. kycklinghuvudlukten!

Det var bättre förr / Inspiration back in the days

Jag sitter just nu och suger åt mig all möjlig och tillgänglig inspiration.
Gamla-retro-vintage-Playboy-covers är någonting som jag vill återskapa och ge nytt liv till.
Kvinnligt, roligt, busigt och för att inte glömma; smakfullt sexigt.

Jag har kollat igenom alla covers sedan Playboys början.
Det är inget snack om att det blivit mer och mer naket (och mindre smakfullt) för varje år som passerat.
Omslagen från 50,60 och mitten av 70-talet är helt enligt min smak.
De framställer kvinnan på ett vackert sätt där riktiga (oretuscherade) kroppar, lekfullhet och fantasi står i fokus.
Att det nu bara handlar om att visa så mycket hud som möjligt och att ha så stora bröst som möjligt tycker jag är helt befängt.
Jag säger nu som de flesta äldre gör; Det var bättre förr.

Jag skulle därför vilja återskapa dessa riktiga kroppar och denna smakfullhet.

Om någon med talang för frisyrer känner för lite volontärarbete à la 60-tal så vet ni var ni kan vända er.

I said brr.

Trots en kropp beklädd på ylle så sitter jag här och huttrar.

Den stora frågan är hur mycket jag kommer frysa på kvällens mörkerpromenad när jag är nog kall inomhus?

Finns det nog mycket ylle i världen för att bekämpa denna frossa jag lider av?

Skolan tynger mina axlar och bidrar till denna ständiga kyla inom mig.

När ska jag få den där så efterlängtade kicken som gör att jag verkligen tycker om skolan?

Mycket känns meningslös och jag ser få svar i dessa frågor.

Jag ser även få svar i Ma E - jag ser ingen logik i det hela och talen löses utan någon förståelse.

Jag ska bege mig ut i jakt på svar och förståelse.

Gråskala

Det gamla vanliga gråa Kalix börjar ta sin form.

Vinterns gråa och trista dagar då ett evigt mörker är det enda som välkomnar mig.

En apatisk vinter med samma rutiner om och om igen.

Att tala om framtidsplaner med Amalia får mig att se fram emot saker.

Att se fram emot slutet här.

Igår ställde jag mig i bostadskö i flertalet storstäder och jag hoppas på a new beginning.

Nya människor, nya kulturer och nya influenser.

Saker som jag mår bra av helt enkelt.

När det regnar och blåser ute..

Då är det saker som det här som piggar upp mig.

Meningslösa melankoliska söndag

Meningslösa melankoliska söndag.

En onödig dag helt enkelt.

Vi vaknar upp riktigt sega, vi är sega hela dagen och vi lägger oss sega.

Spelar ingen roll om man är bakfull eller icket bakfull - inte för mig i alla fall.

Detta resulterar i att man helt enkelt inte får någonting vettigt gjort.

Jag hade planerat dagen åt studier när dagens match blev inställd.

Men jag har ju faktiskt gjort så mycket annat vettigt istället.

- Jag har legat i sängen och vänt på mig några gånger.

- Tittat på alldeles för många avsnitt av The dog whisperer.

- Jag har iakttagit mitt smutsiga hår som verkligen borde tvättas, men vem orkar göra något sånt en jävla söndag?

- Jag har funderat väldigt mycket på att öppna fysikboken, men jag insåg att den är alldeles för tung för att öppna idag.

Vad händer med världen? Var är vi på väg?

Kan någon snälla göra söndagar lite mer.. hur ska jag uttrycka mig.. roliga?

Why God? Why me?

Det är otroligt kallt - istiden har åter letat sig tillbaka till mitt rum.

En liten kortpromenad med Fanny och jag var stelfrusen.

Men jag blir varm så fort jag tänker på gårdagen.

Igår såg jag Match Point och jag kan säga att vänstra har fått en helt ny innebörd.

Skulle verkligen inte ha något emot att vänstra med varken Scarlett Johansson eller Jonathan Rhys Meyers.

Tänk att passion kan vara så vild och så het.

En promenad senare

För att denna dag lyckas med mina studier (har ett snabbt växande berg) så tog jag Fanny och begav mig ut.

Jag fick den där lilla stunden för mig själv som man borde ta vara lite mer på - ge sig själv lite mer tid.

Min amatörkamera fick också komma med som sällskap och jag tog som vanligt lite amatörfoton.

Men jag måste säga det - att fotografera är mitt sätt att koppla av.

Vare sig det blir amatörskitfoton eller på ett eller annat sätt väldigt lyckade foton.

One of a kind / I love nature

Frosten är ett faktum och därmed också den kommande vintern.

Det är minusgrader när jag promenerar till skolan och den lite tjockare höstjackan har åkt fram ur garderoben.

Men jag kan ändå inte låta bli att njuta av solen som skiner på mig.

Den sol som snart försvinner från oss och lämnar ett stillsamt mörker.

Jag uppskattar de sista strålar solljus som värmer min rygg och som tinar nattens frost.

Jag har lärt mig att uppskatta det där lilla extra runt omkring mig - inkluderat den underbara naturen.

För så som jag och Amalia diskuterande under vår vandring längs Skridfinnarleden;

man kan inte komma naturen närmare än så här.

Och en natur som finns här uppe finns ingen annanstans. Unikt.

En av de få saker som jag uppskattar med Kalix är närheten till en helt ny värld.

En plats att njuta, ta det lugnt och inte tänka på någonting alls.

En sådan plats hittade jag inte i Stockholm.