Andas in. Andas ut. Det är frisk luft jag andas.
Kan inte betyda annat än att jag är hemma.
Kylan biter i kinderna och det bildas frost längs mina hårslingor.
Det knarrar under fötterna och himlen börjar sakta men säkert ljusna.
Jag får äta mammas risgrynsgröt till frukost, som jag har längtat.
Ljusen är tända och allting känns precis som vanligt igen, som det ska vara.
Min hund kryper upp till mig om natten och blir fortfarande lika glad när vi ska gå ut.
Nu ligger hon bredvid mig och andas lugnt.
Hanna är hemma igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar