Som jag nämnde i föregående inlägg så var jag rätt så säker på att något
väldigt otippat och frustrerande skulle hända på Arlanda denna torsdag.
Sagt och gjort. Plötsligt var alla flyg till Luleå inställda p.g.a. pilotbrist.
Kunde det bli mer lägligt? Där stod jag, med skyhög feber, rinnande näsa och dåligt tålamod.
Perfekt. Jag blev jätteglad. Skuttade vidare mot informationsdisken med ett leende på läpparna?
Eller, nej. Så var det nog inte riktigt. Däremot så släpade jag mig fram med tunga steg,
tårar i ögonen och svettig rygg (feber). Någonstans i mitt huvud pulserade en del svordomar fram.
Men jag ska spara er på dem.
Nödlösningen var att flyga till Skellefteå för att sedan åka buss i 2h till Luleå. Jättekul.
Kvinnan i informationsdisken försökte muntra upp mig med en matcheck ("Lite Max är väl aldrig fel?").
Men i och med min förkylning så smakade en maxburgare för första gången äckligt.
Efter att Viktor hämtat mig på Kallax befann jag mig hemma på Backgatan ca kl.03.30.
Den bästa resan jag någonsin gjort. Eller?
Ikväll väntar en flygresa ner till Uppsala igen. Förhoppningsvis utan bekymmer..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar