Förändring

Nu är tiden kommen, jag spenderar mina sista dagar i Kalix som en riktig kalixbo.
På lördag kliver jag av tåget i min nya hemstad, den plats där mitt "nya liv" ska ta sin början.
Jag må känna vemod i hjärtat nästan varje kväll och visst har jag fällt några tårar när jag har
tänkt på hur jag ska klara mig utan min familj och pojkvän.
Men det är ju faktiskt så att jag fortfarande har kvar min familj (och förhoppningsvis Viktor)
trots att jag flyttar, familjen slipper man ju aldrig.

De första veckorna i Uppsala kommer jag sova på en luftmadrass i Elins lilla etta.
Det känns ändå bra att ha en god vän med sig under ett sånt här skede,
en sådan förändring, och förhoppningsvis känner hon likadant.

I och med min sommar i huvudstaden förra året så har jag mycket kött på benen
när det gäller att skiljas åt och stå på egna ben, så jag behöver egentligen inte vara så orolig.
Men trots detta så är det ändå en utmaning att än en gång separera
från det tryggaste trygga och resa hundra mil söderut.

Misstro mig inte, jag har länge längtat efter detta och någonstans där inom mig
så hoppar jag av lycka över att få se något annat än Kalix och att få lära känna nya människor
och få fortsätta min vänskap med flera som jag har "där nere".

Change is a good thing.