Så att säga

Bildbevis. Här står vi tre livs levande (och kisande) tjejer på längdskidor. Igår var första gången jag åkte skidor på 5 år. Hur det gick? Förvånansvärt bra.
(Bilden bevisar även att Beatrice snart har vuxit om mig).
____________________________________________________________________________________________________________________________
Denna sportlovsdag bjöd på en grå himmel och snöfall. Perfekt, tänkte jag, och grävde fram fysikboken.
Det är dagar som denna man ska vistas inomhus och göra bort alla tråkiga saker, för nu har jag nämligen resten av lovet ledigt!

I och med att jag suttit med näsan i boken större delen av dagen så behöver jag få ut lite energi.
Därför kan det inte bli bättre än ett Spinning/Center-pass i början av kvällskvisten,
som sedan avslutas med motionssim tillsammans med mina vänner pensionärerna!
Förhoppningsvis blir det lite sånt där roligt prat i bastun om vilka sjukdomar man har, hur lederna mår, ryggen, barnbarnen o.s.v. (internt).

Lov(ely)tisdag

Strålande solsken och en ynka minusgrad, hur spenderar man dagar som denna?
Jo, inomhus med näsan i en massa skolböcker. Om det är kul? Nja, vill jag väl inte påstå.
Fast när jag fick sällskap av mina wingmen (Simon&Viktor) så blev allting lite roligare.
Fysikplugg på kalixmål kombinerat med fika brukar ju bli en succé.

Just nu väntar jag på dagens rätt (brown beans & pork) och ser How I Met Your Mother.
Efter det blir det rusningstrafik, för då är det tid för ett spinningpass och sedan basket.

Så här glad och lycklig ser jag alltid ut innan träning. Eller?

Långt, men ack så roligt inlägg

Gott folk, jag har en ytterst rolig historia på lager som jag måste få dela med mig av.

Igår bestämde jag och Amalia oss för att köra skoter i Korpik-området, det var ju trots allt underbart väder.
Sagt och gjort, vi packar våra grejer, tar på oss hjälmarna och kör iväg.

Jag hade en slags åkmadrass fastspänd på ryggen, jag var i princip korsfäst och Amalia
hade i sin tur en välpackad ryggsäck på sig. Vi hinner känna vinden i håret ca 50m,
då kommer första bakslaget. Vi gräver ner oss djupt i pudersnön med skotern och båda
flyger av den, likt man flyger av en skenande och sparkande tjur.

Vi får börja gräva och håller på med detta i ca 20-30 min innan Amalias far kommer och
hjälper oss arma kvinnor lös. När Ola själv ska köra skotern till spåret så hinner han
med att köra på en sten, vilket ger en effekt liknande om man kör på en ramp, och han
gör därmed ett riktigt coolt stunt-skoter-hopp. Men det där hade han ju planerat!

När vi hade kommit på spåret så skulle vi köra mot skogs, men vi hinner inte långt förrän
Amalia börjar ropa "HOPPA AV!" och jag känner hur skotern åker längre och längre ner i backen,
så självklart hoppar jag av skotern med madrassen på ryggen som plötsligt blev användbar
som ett par vingar.
När jag sedan tagit mig upp på skotern igen och vi kommit in i skogen så fastnar vi självklart igen,
svordomar hägrade och vi började bli riktigt irriterade, men än är det inte slut.

Vi tog oss ytterligare en bit in i skogen när vi fastnade igen. Och där satt vi i 1,5h.
Det började bli mörkt, vi fick lite sällskap av ett par renar som dumförklarade oss och lämnade
oss lika fort som de hade kommit. Vi kämpade och slet och fick tillslut upp skotern.

Efter detta fastnade vi ytterligare 5 gånger. Tillslut så fick Amalia köra sista biten själv och
jag fick pulsa i djupsnön själv i mörkret (läskigt). Men vi överlevde.
När jag räknar ihop de totala gångerna vi fastnade så kommer jag upp i 10 gånger. Och då hade vi knappt kört 1km.

Vi var ute i 4h, varav 3.45h vi satt fast och försökte gräva oss lös. Det var ett jävla före igår och
vi är så invalida av värk i kroppen idag att det förmodligen inte blir så mycket gjort.
Jag vill dessutom påpeka att detta scenario inte inträffade "bara för att vi är tjejer",
utan för att vi körde när det var 1,5m kall pudersnö. Inte det bästa kanske.

Nåväl, om ni någon gång fastnar med skotern så vet ni vilka ni ska ringa!

Här satt vi fast med skotern i 1,5h. Men vi tog ju ändå en fikapaus mitt i allt också.

Jag försöker med min kroppstorlek demonstera hur mycket snö vi har skottat. Dessutom är jag ganska glad eftersom vi kom loss tillslut.

Amalia blev så glad så hon var tvungen att sätta en snöklimp på skallen.

Underbar

Ska vi snacka film och ska vi snacka tårar? Då tycker jag vi snackar om denna film!
Det var väldigt längesen som jag såg en film av allra högsta rang,
en film som man blir helt inne i och som man inte kan sluta tänka på.

Ikväll spelades My sister's keeper/Allt för min syster och till den rullade
oändligt många tårar nerför både mina och Amalias kinder.
Den är så obeskrivligt bra på alla sätt och vis - underbar helt enkelt!

Det är en otrolig kärlek genom hela filmen och jag kan snart
inte komma på fler superlativ för att kunna beskriva den än bättre.

Så kära läsare; se den, känn den och älska den.
Det är absolut en av de bästa filmerna jag har sett!

Åh, hur ska man kunna sova nu då?

easy, breezy, beautiful

Idag bjuder jag på denna bild. Den känns väldigt Top-Model-Cover-Girl. Jag gillar den.

Slutet av en era

Imorgon är det fredag, vilket alla vid det här laget säkert redan vet.
Det är ju ändå den dagen alla suktar efter, den dagen alla tänker på en så här lite trist torsdagkväll.

Själv är jag ganska tom i skallen idag, min hjärna är utarbetad och behöver ta lov.
Satt ex antal timmar igår med näsan i matteboken för att idag skriva nationellt prov - suck och stön.
Finns nog ingenting som tar musten ur en som ett sådant prov. Man är ju alltid på gränsen
till att förtidspensionera sig efteråt. Den stora frågan är ju nu hur slut och färdig
jag kommer känna mig efter att ha skrivit en tenta, om jag redan nu är svimfärdig efter NP.
Tåls att fundera på. Man kanske gifter sig rik istället?

Imorgon är en lite sorglig dag. Vi, jag och Amalia, har nu nämligen kommit till slutet avvåra 8-veckors-dieter.
Det är nu som jag kan stå på mina egna ben, äta chips varje dagoch dricka minst ett sexpack öl på helgerna.
Men jag har funderat på om jag verkligen vill det.
Jag måste säga att jag har trivts ypperligt bra med att äta GI-mat!
Det har ju dessutom gett bra resultat, så jag kommer förmodligen fortsätta på samma sätt ett tag till.
Det kanske blir beach 2014 trots allt? (Alla beach-år är bullshit).

Nå, på återseende.

VARDE LJUS

Äntligen lite solsken åter i min tillvaro!
Idag bokades den efterlängtade studentresan som kommer gå till Kreta.
Nu har vi i en veckas tid svamlat hit och dit om var vi ska åka,
men idag fick vi äntligen tag i en jättebra resa - S K Ö N T!

En tung sten har släppts från mina axlar och jag har nu
en till underbar och fantastisk sak att se fram emot, förutom studenten.
Det kommer bli asnajs (som Annika skulle ha sagt) och vi är ett riktigt skoj gäng som reser.

Nu kommer jag gå på rosa moln resten av dagen,
hoppas det räcker för att vinna mot Övertorneå senare ikväll!